En julbetraktelse

Vad är det viktigaste som hänt än så länge under julen? Av mediarapporteringen så verkar det vara så att det mest uppseendeväckande som hänt är att SVT valt att byta ut den ensamma julvärden Arne Weise mot två julvärdar! Jo, SVT har faktiskt haft den ofattbara oförskämdheten att rubba på en tradition. Istället för en ensam Arne Weise i rutan på Julafton så har vi fått 2 (två) värdar! Lotta Lundgren och Erik Haag. Skandal! Till råga på allt så var programmet, precis som det mesta i TV, inspelat i förväg. Skandal!

Arne Weise var så upprörd att han hotade med revolution (nä, förlåt, men där överdrev jag – lite). Men upprördheten gick inte att ta miste på. Enligt gårdagens tidningsrubriker så ”rasade tittarna”. Fast så där fruktansvärt ”rasande” verkar inte tittarna ha varit. Enligt Aftonbladets tittarundersökning så tyckte 23% att det var Mycket bra medan 15% tyckte att det var Mycket dåligt. 20% tyckte det var Ganska bra medan 13% tyckte att det var Ganska dåligt. Alltså tyckte 43% att det var bra och 28% att det var dåligt.

Själv har jag lite svårt för att tycka att det kan tolkas som att ”tittarna rasar”. Tvärtom. De flesta verkar ha uppskattat det hela eller i varje fall accepterat det hela. Bara en minoritet är missnöjda. Själv tittade jag inte alls…

Hur som helst tycker jag att vi ska vara ganska nöjda eftersom det inte inträffat några större skandaler eller katastrofer än så länge i julhelgen om detta var det viktigaste att berätta om. Så fortsätt att njuta av julhelgen. Att fundera över lite mer viktiga ämnen vore kanske inte heller någon dum idé.

För övrigt kan jag inte undvika att förmedla en liten nyhet från grannarna i København. En av Christianias droghandlare hade lite brådis för några dagar sedan, så han bestämde sig för att ta en taxi. Så han hoppade in i baksätet på en taxibil. Det var egentligen bara ett litet problem. Det var inte en taxibil, det var en polisbil! Kanske något att tänka för liberaliseringstalibanerna som hävdar att haschrökandet är ofarligt. Uppenbarligen inverkar det menligt på tankeförmågan i varje fall.

Dagens Sverigedumokratiska klavertramp

SD:s förfäder

Låt oss börja med Jan Sjunnesson, som t.ex. en gång var ansvarig för mediesatsningen hos SD, har på sin hemsida publicerat lite tips på hur man trakasserar tiggare utan att vara oförskämd. Om man nu kan vara det? Men mycket enkelt går det ut på att man ställer sig tydligt framför den sittande tiggaren (på tillräckligt avstånd så att man inte kan bli spottad på), men tillräckligt nära så att passerande inte kan se eventuell skylt eller kopp. Sedan står man bara där och gör inget. Vem som är idioten överlåter jag till mina läsare att bedöma.

Sedan har jag förstått att man inom de kretsar som befolkas av den Sverigedumokratiska svansen blivit fruktansvärt upprörda över att något så hemskt som en muslim, vid namn Gina Dirawi, utsetts till julvärd i SVT! Jo, SVT hade mage att utse en muslimsk kvinna till att sitta framför TV-kameran mitt i den kommersiella Julhelgen! Man får verkligen panik – om man är Sverigedumokrat alltså. Vi andra, som främst ser till kompetens, blev glada att inte t.ex. Alexander Bard eller Ingvar Oldsberg fick jobbet. Men som Sverigedumokrat har sådant som kompetens inte någon betydelse. Det viktiga är att personen i fråga har levt i Sverige minst 5 generationer bakåt och helst har en liten svensk flagga i handen samt en liten fickbibel i fickan och är medlem av Sveriges Rojalistiska Sällskap. Själv tycker jag hela upprördheten verkar rejält idiotisk.

Årets lokala skämskudde vill jag tilldela Sverigedumokraten Gunilla Schmidt här i Åstorp. Vår lokala tidning Helsingborgs Dagblad har kommit fram till att artikeln i september som berättade om hennes fantasier om kulsprutebeväpnade patrioter som stod redo på Öresundsbron för att möta alla hemska människor som kommer från Danmark var den mest lästa artikeln om Åstorp. Om du skulle undra vad denna patriot skulle göra med kulsprutan stående på Öresundsbron så hade hon diagnosen ”extremt dum i huvudet” redo för dig. Vi Åstorpare känner inte någon stolthet över Gunilla Schmidts insats för att sprida myten om svensken som en komplett idiot.