När jag tittar på de kommersiella TV-kanalerna så får jag ibland funderingar när jag tvingas se en massa reklaminslag. Vilka kompetenskrav har man för att få jobb med att producera TV-reklam? Total avsaknad av självkritik? Den mesta TV-reklam man drabbas av och ”tvingas” se är ju så erbarmligt löjlig att den möjliga effekten är att man avskräcks från att använda den produkt man gör reklam för.
Hur kan men ens komma på dessa urlöjliga idéer? Finns det ingen som helst självkritik? Är verkligen företag villiga att betala för dravlet?
Jag brukar använda reklamavbrotten för att gå på toa eller gå och dricka något i köket. Men så illa är det ju inte att man behöver göra detta en gång i kvarten. Min dotter stänger av ljudet och ägnar sig åt något annat. Det är en viss fördel att titta på olika former av Playfunktioner eftersom man då kan spola förbi reklamen. Om man inte använder sig av Pluto TV! Där kan man bara spola förbi själva programmet men så fort reklaminslagen kommer går det inte att spola fram längre.
Är det verkligen möjligt att man på reklambyråerna inte har några som helst kompetenskrav? Hur kan man ens med gott samvete producera all denna erbarmligt löjliga skit?
Jag är innerligt tacksam för Public Service och SVT. Tack!
Jag vet inte om det kan bero på ett lättare migränanfall idag, men jag känner mig på ett ganska gnälligt humör. Jag har stoppat i mig en uppiggande och smärtlindrande Koffazon-tablett, men allt dåligt humör försvinner inte så lätt. Jag hoppas att en trevlig promenad i skogen med sonen efter lunch och sedan till Perslunds hembygdsgård för att titta på gamla bilar ska göra lite till för att bättra på humöret.
Men, det blir lite gnäll ändå. Medias Stockholmsfixering (och all annan Stockholmsfixering)! Jag såg att någon hade räknat fram att av årets 58 sommarpratare i radion så var 34 bosatta i Stockholm. Detta medan alltså övriga 24 var bosatta någon annanstans i vårt avlånga land. Nästan 60% bor alltså i Stockholm. Nu vet jag inte hur man räknat här, men 9% av Sveriges dryga 10 miljoner innevånare bor i Stockholms kommun. 23% bor i Stockholms län. Fast sedan finns det ju en del som i praktiken bor i Stockholm men är skrivna ute i landet! T.ex. några riksdagsledamöter…
Hur som helst så verkar det ofta som om Makten i vår Kungliga Huvudstad tror att Stockholm är mer än halva vårt land. Landsorten behandlas lite som ett pittoreskt inslag.
Ett annat exempel är när jag någon gång då och då tittar på SVT:s Rapportsändning 18:00 via SVT Play. Av olika anledningar är detta oftast på söndagar och då följer de regionala nyheterna direkt efter Rapportsändningen. Tittar man via SVT Play får man då avnjuta Stockholmsnytt – oberoende av var man bor. Jag gissar att tekniken inte möjliggör att man kan få välja vilka regionala nyheter man kan få så då utgår man ifrån i Stockholm att vi alla, från Skåne till Lappland gärna njuter av att få veta vad som hänt i Stockholm.
Såja, då har jag fått gnälla av mig. Till alla ni i Stockholm har jag fått framfört att mer än 3/4 av svenskarna faktiskt bor ute i Landsorten. Jag förstår att ni blir överraskade, men så är det faktiskt.
Som siffernisse är det dags för mig att återigen gotta mig i och kommentera en väljarundersökning. Tänk att man kan ägna ett helt blogginlägg åt något som ju faktiskt inte har inneburit någon egentligt säkerställd förändring sedan sist! Det är spännande – eller?
Vad är det då som hänt nu? Jo, SVT har presenterat sin månatliga väljarundersökning, som görs av Novus för SVT. Den största förändringen är en nedgång för Moderaterna med 1,4 procentenheter. Där uppenbarligen de flesta gått till originalet Sverigedemokraterna, som ökar med 0,8 procentenheter. Den tredje största förändringen är en ökning för Socialdemokraterna med 0,6 procentenheter. Att 0,8 + 0,6 blir just 1,4 är nog främst en ren tillfällighet. Så här ser siffrorna ut med förändringen sedan förra månaden inom parentes.
Socialdemokraterna behåller alltså positionen som klart största parti och drygar även ut ledningen rejält mot tvåan Moderaterna. Moderaterna i sin tur får se Socialdemokraterna dra ifrån medan Sverigedemokraterna närmar sig underifrån. Men, avståndet är betryggande. Medan alltså SD närmar sig M så är avståndet upp till S nästan 9 procentenheter. Så drömmen om att bli största parti är långt avlägsen.
Om vi tittar på resten av partierna så är det i stort sett stillasittande som gäller. Vänsterpartiet är fortsatt fjärde parti och håller sig på behörigt avstånd till Centern. Som i sin tur behåller sin position. Både Miljöpartiet och Kristdemokraterna håller sig ovanför 4%-strecket. Men värt att notera är att Mp faktiskt är större än Kd. Vilket är ett rejält fiasko för Ebba Busch.
Ett annat stort fiasko är Liberalerna. Liberalerna sjunker faktiskt ännu längre ner i dyn under vattenytan vid 4%. Nu ska vi inte dra för stora växlar på att Nyamko Sabunis försök att ansluta sig till den Brunblå sörjan varit ett fiasko. Halva undersökningen är gjord innan det slutliga beslutet om kursändringen. Men, vi kan nog dra slutsatsen att Nyamko Sabunis vägval inte varit någon framgång, dvs att konstatera att Socialdemokraterna (tillsammans med Centern och Miljöpartiet) är ett värre alternativ än Sverigedemokraterna (tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna).
Vi kan konstatera att partiernas positionering inom politiken i dag i praktiken handlar om hur man ska behandla Sverigedemokraterna. Den Brunblå sörjan (M+KD+L+SD) som är villiga att ge SD inflytande och den Rödgröna gruppering (S+MP+C+V) som inte är villiga att ge detta rasistiska nazistanstrukna populistparti inflytande över politiken. Och vi kan konstatera att den Brunblå sörjan kommer längre ifrån att kunna få ihop en majoritet i Riksdagen. De idag fyra Brunblå partierna i sörjan tappar 0,9 procentenheter och får 47,9%. Där Liberalerna alltså skulle åkt ur Riksdagen med dagens siffror och Kristdemokraterna är det parti som är närmast att slå följe med Liberalerna ut ur Riksdagen. Detta medan de andra anständiga Rödgröna partierna ökar 0,6 procentenheter och får 50,0% av stödet.
I det allt mer högerliberala veckomagasinet Fokus som kom i brevlådan i dag läser jag den ena högerliberala hyllningen efter den andra. Jag är dock övertygad om att en läsare som har sin politiska hemvist på den borgerliga sidan ser tidningen som en helt neutral och oberoende tidning. Trots att den ena borgerliga krönikören eller skribenten efter den andra kan skriva ner sina synpunkter på vårt samhälle. Skulle tidningen däremot plötsligt släppa fram en eller två skribenter som står med benen på andra sidan i blockpolitiken så skulle dessa borgerliga sympatisörer omedelbart börja beteckna Fokus som vänstervriden.
Det är nämligen där vi befinner oss. Helt normala borgerliga infallsvinklar på vårt samhälle upplevs som ”neutrala” medan den som skulle råka stå till vänster om den allmänborgerliga gruppen upplevs som vänstervriden. Anledningen till detta är med största sannolikhet att mediakonsumenter på den högra planhalvan är duktiga på att undvika den andra sidans syn på saken. Så när det plötsligt dyker upp så är det ”vänstervridet” medan allt det andra, som egentligen är ”högervridet” istället upplevs som ”neutralt”. Människor till vänster är mycket mer vana vid att konsumera information som även kommer från ”motståndarsidan” och är alltså mer vana vid att se, läsa, höra dessa beskrivningar av vår värld. Till stor del beror nog detta på den stora dominansen i media som borgerliga tidningar har. Borgerliga sympatisörer läser mycket sällan tidningar som står till vänster medan däremot vänstersympatisörer ofta läser borgerliga tidningar.
Det är här vi hittar förklaringen till att många debattörer på ”högerflanken” upplever Public Service som ”vänstervridet”. När ett inslag i radio/TV har en infallsvinkel från vänster så ser dessa borgerliga mediakonsumenter detta som ännu ett bevis på vänstervridningen medan däremot alla de inslag som har en infallsvinkel från det borgerliga hållet istället upplevs som ”neutrala”. Jag brukar allt som oftast ta fram som exempel SVT:s politiska kommentator Lars Adaktusson. Som satt i TV och kommenterade det svenska politiska livet från sin syn på världen. Helt plötsligt slutade han på TV och kom ut som Kristdemokratisk politiker ute på partiets högerflank. Hans kommentarer i SVT var sannerligen inte några ”vänstervridna” synpunkter. Han utgick från sin värld, den borgerliga, när han kommenterade. Vi som stod till vänster kunde se detta, men inte de med borgerlig syn. Han bekräftade ju bara deras egna världsbild.
Det finns helt enkelt ingen ”neutral” eller ”oberoende” nyhetsförmedling. HUR man presenterar en nyhet är naturligtvis ett sätt att ”ta ställning”. Men också VILKA nyheter som presenteras påverkar nyhetskonsumentens syn på vad som händer. Det innebär att nyhetsförmedlingen helt självklart inte kan vara ”neutral”. Men, den kan vara så oberoende som möjligt. Ibland kanske vänster, ibland höger och ibland både och. Det är därför Public Service behövs eftersom det behövs någon som granskar alla. Utan att behöva fundera över vad annonsörer eller ägare kan tänkas tycka. Jag tycker inte om allt som sänds. Allt är inte av intresse, men det finns något för nästan alla. Som sänds utan att behöva ta hänsyn till vad ägaren eller annonsörerna kan tänkas tycka.
Alltså kommer vi in på ämnet att man nu avskaffar licensen och istället tar ut en avgift via skatten. En avgift som ALLA får betala. Inte bara dom som äger en TV-apparat. Licensen har haft den positiva effekten att den gjort Public Service oberoende av vad svenska Staten kan tänkas tycka. När politiker blir missnöjda med den beskrivning av samhället som sker så kan dom lätt vilja straffa. Vi har Sverigedumokraternas Jimmie Åkesson ”löfte” att lägga ner SR:s P3-kanal om han får makten. I Danmark skar man nyligen ner bidragen kraftigt eftersom man tyckte att danska DR var för kritiska. I Israel nyligen ville Benjamin Netanyahu för inte så länge sedan helt lägga ner israeliska Public Service Kol Israel eftersom han inte tyckte att man var tillräcklig megafon för regeringen. Efter våldsamma protester tvingades man ändra beslutet, men kraftiga nedskärningar blev det.
Här i Sverige finns det också många som vill avskaffa Public Service. Über-Moderaten Benjamin Dousa, som är ordförande för MUF, vill helt avskaffa den nya s.k. TV-skatten och lägga ner Public Service. I Benjamin Dousas värld tar de kommersiella kanaler sitt fulla ansvar, och verkar han tycka, ingen tittar på SVT. Något som motbevisas av tittarsiffrorna. Det är just SVT-program som har de stora tittarsiffrorna. En mycket stor andel av de svenska TV-tittarna är villiga att betala för att få titta på kvalitetsprogram som inte avbryts av långa inslag av infantil TV-reklam en gång i kvarten. TV-reklam som ofta är så barnslig och löjlig att de som producerat den borde ta på sig skämshatten. Sedan måste de kommersiella TV-kanalerna fylla ut tiden mellan reklamen med importerat trams. – ”Plötsligt har moderaterna ett ungdomsförbund som slår på moderpartiet från ett reaktionärt håll istället för ett progressivt.” Så skrev Expressens Torbjörn Nilsson när Benjamin Dousa valdes till MUF-ordförande.
Låt mig ta ett exempel. Utländska spelbolag har under årets första 10 månader satsat 5,8 miljarder kronor på spelreklam. Reklam som verkligen inte kan betecknas som kvalitet eller återhållsam! Om vi räknar med att vi är 10 miljoner innevånare så innebär det att spelbolagen satsat 580 kronor reklam på varje svensk under dessa 10 månader. Det är uppenbart mycket pengar att tjäna på att driva folk till spelmissbruk. Men, när über-moderater som Benjamin Dousa får makten så är det dessa kanaler vi är utlämnade till. Då ska Public Service avskaffas. Det ska påpekas att Public Service finns i stort sett alla länder. Det ser lite olika ut. Man är olika stora, man är olika oberoende från Staten. Men det finns Public Service. Även i USA finns radio NPR – National Public Radio och TV PBS – Public Broadcasting Service som är Public Service. Visserligen med jämna mellanrum hotat av Republikanerna eftersom dom är ”vänstervridna”, men PBS och NPR finns kvar. ”Vänstervridet” eftersom man granskar makten utan att ta hänsyn till ägare och annonsörer.
Att vi nu går över från att finansiera Public Service med en skatt istället för en licens har naturligtvis att göra med den nya tekniken. Licensen var kopplad till TV-apparaten. Men vi tittar på TV via dator, mobiler, plattor osv. Använder man detta behöver man inte betala licens. Alltså tvingar den tekniska utvecklingen fram en annan form av finansiering. Här finns det vinnare och förlorare. Den ensamma pensionären som satt hemma och tittade på TV:n är den stora vinnaren. Kostnaden sjunker rejält. Den moderna familjen med flera som jobbar och har inkomst men som använder datorskärm och mobil för att titta på ”TV” är förloraren. Alla med inkomst får betala istället för ingen licens.
Bevara Public Service! Och en skattefinansiering enligt det beslutade förslaget är det minst dåliga förslaget i dagens samhälle.
Vad är det viktigaste som hänt än så länge under julen? Av mediarapporteringen så verkar det vara så att det mest uppseendeväckande som hänt är att SVT valt att byta ut den ensamma julvärden Arne Weise mot två julvärdar! Jo, SVT har faktiskt haft den ofattbara oförskämdheten att rubba på en tradition. Istället för en ensam Arne Weise i rutan på Julafton så har vi fått 2 (två) värdar! Lotta Lundgren och Erik Haag. Skandal! Till råga på allt så var programmet, precis som det mesta i TV, inspelat i förväg. Skandal!
Arne Weise var så upprörd att han hotade med revolution (nä, förlåt, men där överdrev jag – lite). Men upprördheten gick inte att ta miste på. Enligt gårdagens tidningsrubriker så ”rasade tittarna”. Fast så där fruktansvärt ”rasande” verkar inte tittarna ha varit. Enligt Aftonbladets tittarundersökning så tyckte 23% att det var Mycket bra medan 15% tyckte att det var Mycket dåligt. 20% tyckte det var Ganska bra medan 13% tyckte att det var Ganska dåligt. Alltså tyckte 43% att det var bra och 28% att det var dåligt.
Själv har jag lite svårt för att tycka att det kan tolkas som att ”tittarna rasar”. Tvärtom. De flesta verkar ha uppskattat det hela eller i varje fall accepterat det hela. Bara en minoritet är missnöjda. Själv tittade jag inte alls…
Hur som helst tycker jag att vi ska vara ganska nöjda eftersom det inte inträffat några större skandaler eller katastrofer än så länge i julhelgen om detta var det viktigaste att berätta om. Så fortsätt att njuta av julhelgen. Att fundera över lite mer viktiga ämnen vore kanske inte heller någon dum idé.
För övrigt kan jag inte undvika att förmedla en liten nyhet från grannarna i København. En av Christianias droghandlare hade lite brådis för några dagar sedan, så han bestämde sig för att ta en taxi. Så han hoppade in i baksätet på en taxibil. Det var egentligen bara ett litet problem. Det var inte en taxibil, det var en polisbil! Kanske något att tänka för liberaliseringstalibanerna som hävdar att haschrökandet är ofarligt. Uppenbarligen inverkar det menligt på tankeförmågan i varje fall.
Som en del av nätkampanjen #Metoo har mängder av kvinnor och tjejer berättat om hur dom under årens lopp har utsatts för övergrepp av skiftande form. Det började väl egentligen på allvar med att ett stort antal skådespelerskor gick ut och berättade om hur filmregissören Harvey Weinstein under många år gjort sexuella övergrepp mot dom. Efter det har allt fler kända och okända kvinnor berättat om olika övergrepp dom utsatts för. Allt från regelrätta våldtäkter till tafsande eller mer verbala övergrepp. Runt om i världen har män som använt sin makt till att begå övergrepp nu fått sparken. Bland dom tidigare nämnda Harvey Weinstein. Här i Sverige har en chef på SVT, en profil på TV4 och en reporter på Aftonbladet alla mer eller mindre ”tagits ur tjänst”.
Jag tror att många män inte har varit riktigt medvetna om omfattningen av dessa övergrepp. Vi har kanske inte riktigt velat förstå hur många män som utnyttjat sin makt och sin styrka och tagit det för självklart att dom har rättigheter gentemot andra människor. Min snart 97-åriga mamma berättade i dag sedan hon läst i tidningen om alla berättelser som dykt upp i olika media om hur hon ända sedan barndomen flera gånger utsatts för olika övergrepp. Allt ifrån läraren när hon gick i skolan som hade för vana att klappa alla flickorna på rumpan via gubbarna som suttit på bänkar och visat snoppen till män hon mött på trottoaren som stoppat handen mellan benen på henne.
Naturligtvis är detta något som ingen ska behöva acceptera. Det är ett styrkebesked att nu så många tagit sig för att protestera och berätta. Förhoppningsvis får det till effekt att fler grabbar och män tänker efter en gång till. Det är också nyttigt att det står klart att detta är inget nytt fenomen som kommit med invandrade ungdomar. Det är övergrepp som finns och har funnits överallt, i alla kulturer, i alla grupper och inom alla samhällsgrupper. Det handlar ofta om att visa makt. Det handlar dessutom om män som uppenbarligen tror att dom har rättigheter som dom har rätt att ta sig utan att behöva ta ansvar för sina handlingar.
Men, vi ska också vara försiktiga med att döma utpekade människor för saker som kanske inte hänt. För vi ska också vara medvetna om att beskyllningar kan bero på allt från att det verkligen hänt till att man hittar på saker för att hämnas för andra oförrätter. Jag hävdar inte att det är vanligt (det är mycket vanligare att övergrepp inte anmäls), men vi ska undvika att vara folkdomstolar som dömer utpekade människor utan att dessa har en möjlighet att försvara sig. Vi ska också vara försiktiga med att skuldbelägga alla män t.ex. som jag sett tendenser till i vissa insändare och debattinlägg. Män är inte kollektivt ansvariga för vad vissa män gör, lika lite som muslimer är kollektivt ansvariga för vad vissa islamister gör, lika lite som alla politiker är kollektivt ansvariga för vad vissa politiker gör eller alla företagsledare är kollektivt ansvariga för vad vissa företagsledare gör. Vi kan göra uppräkningen hur lång som helst. Vi är aldrig kollektivt ansvariga för vad vissa i en grupp gör.
Vi ska inte heller förminska problemet som t.ex. debattören Elisabet Höglund lyckas göra när hon skriver om det hela. Jag har ju förstått att det hela är ett stort problem, för väldigt många tjejer och kvinnor, och som man skäms jag verkligen för vad vissa människor kan göra. Samtidigt ska vi också vara medvetna om att det inte bara är tjejer och kvinnor som utsätts för övergrepp. Unga grabbar har utsatts för övergrepp både från män och kvinnor som dom på olika sätt befunnit sig i beroendeställning till. Det är övergrepp som alla är lika illa.
Däremot tror jag faktiskt att debatten som satt fart runt om i världen kan vara nyttig. Kanske finns det män och killar som nu inser att det här inte är OK. Kanske tror dom att det bara är ett skämt, kanske tror dom att kvinnor uppskattar intresset. Därför kan det kanske vara nyttigt att dom får lära sig att så är det inte. Dom är bara helt vanliga svin! Kanske kan debatten också göra att den som utsätts inser att dom har rätt att protestera. Dom behöver inte stillatigande acceptera. Säg ifrån! Protestera! Anmäl!
okatJag ser att det är Public Service SVT som fortsätter att dominera vårt TV-tittande. SVT1 leder med 24,8% av vårt TV-tittande. TV4 har 20,4% och SVT2 når 6,9%, TV3 har 5,7% och Kanal 5 4,4%. Sammanlagt har SVT:s kanaler 36,1% och TV4-gruppen 30,9%. MTG har 15,6% och Discovery Networks 10,5%. Tänk att jag förstår dessutom varför statistiken ser ut på det här viset. Vi är många som uppskattar att få se hela TV-program utan att få dessa styckade i småbitar av långa och ack så irriterande reklamavbrott. Ibland känns det som om det snarast är Reklaminslagen som lite då och då avbryts av någon billig smörja inköpt från USA för att fylla ut tiden. Någon gång då och då kan man behöva gå och kissa så att ett reklamavbrott känns välkommet. Men även om jag har börjat komma upp i åldern så behöver jag inte kissa SÅ ofta.
Fast jag såg en debattartikel nyligen från en företrädare för reklamköparna (alltså reklambyåer och liknande) som såg ett problem för den traditionella reklam TV:n. Dagens TV-tittare har läsplattan eller mobilen i handen och passar på att kolla om det hänt något nytt under reklaminslagen. Alltså är där snart ingen som ser reklaminslagen som dom betalar för. Siffran över antalet tittare stämmer helt enkelt inte alls när det gäller reklaminslagen. Ingen tittar på irritationen.
I torsdag skrev jag om en undersökning som Sveriges Annonsörer låtit göra. Enligt denna vill en majoritet av de svenska TV-tittarna att OS sänds i SVT. Nästan en fjärdedel föredrar att slippa se helt. Nu har ju MTG valt att bjuda över SVT, så OS-sändningarna går uteslutande i deras kanaler – mellan reklamavbrotten. Något som uppenbarligen inte TV-tittarna känner sig allt för lyckliga över. Enligt de tittarundersökningar som gjorts visar det sig att rapporteringen i SVT:s Sportnytt har fler tittare än vad TV3 (som får ihop mest av MTG:s kanaler) får ihop. Detta trots att dom bara kan rapportera i efterhand. Det finns kanske en anledning att sportintresserade föredrar en mer seriös bevakning från Public Service än kommersiellt babbel mellan reklaminslagen!
OS-sändningarna har tagits över av MTG och visas i Viasat i år. Tidigare har det varit SVT som skött den servicen. Men, det är väl så pass mycket pengar att tjäna på reklamen att MTV tyckte det var värt pengarna att bjuda mer. Alltså fick MTG i år uppdraget. Vi kan dock konstatera att detta inte överensstämmer med vad tittarna vill. Jag ser en undersökning som Sveriges Annonsörer låtit Novus göra bland dryga tusen svenskar. Den visar att 51% av svenskarna helst vill följa de Olympiska Spelen i SVT1. Dvs en majoritet hade velat följa i SVT1, som inte ens fått ackreditering i Brasilien utan får följa från utsidan. På andra plats kommer de 21% av svenskarna som inte bryr sig om att följa OS alls. TV4 får 7%, SVT2 får 3%, TV4 Sport får 2%, Eurosport 1%, TV3 1% och faktiskt får Viasat också 1%. Övriga kanaler får ännu mindre. Money talks!
En ständigt pågående debatt i Sverige är kritiken från den högervridna debatteliten som hävdar att TV är vänstervriden. Dvs dom tycker inte att SVT är tillräckligt högervridet, så då upplever dom det hela som vänstervridet. Vissa vänstergrupper tycker samtidigt att TV är lite väl högervridet så gissningsvis är det i genomsnitt ganska bra avvägt egentligen. Men, det är ju möjligt att SVT (för det är ju SVT debatten handlar om) inte försvarar det nuvarande samhället och etablerade sanningar tillräckligt så då är man ju vänstervriden – enligt högern alltså. Men, som sagt, det är möjligt att SVT har blivit lite mer vänstervridet på senare år. En av de mest framträdande politiska reportrarna och kommentatorerna i SVT:s sändningar hette Lars Adaktusson. När han för några år sedan slutade som politisk reporter på SVT avslöjade han sig som Kristdemokratisk politiker. Och en ytterst enkelspårig sådan också. I dag sitter Lars Adaktusson i Europaparlamentet för Kristdemokraterna och har inte direkt gjort sig känd för särdeles balanserad politik. När han försvann tog ju helt klart SVT ett steg åt vänster eftersom delar av högervridningen försvann.
Sven har bloggat varje dag sedan 1997, en blogg som innehåller allt från personliga tankar och upplevelser till enkla lösningar på världens problem. Det är både stort och smått. Färdiga åsikter – helt gratis helt enkelt. En färgglad blogg! Sven Tycker finns också på Twitter. @sven_tycker
Sven Tycker 