Vad är viktigast?

» Någon som är förvånad.

Kantar Public har för SVT gjort en undersökning av vilka frågor som väljarna tycker är viktigast, och vilket parti som har bäst politik inom dessa frågor. Och egentligen får vi inget förvånande resultat. Så här ser det ut.

1/ Sjukvården (52%) /Socialdemokraterna/
2/ Skola och utbildning (42%) /Socialdemokraterna/
3/ Lag och ordning (40%) /Moderaterna/
4/ Miljö och Klimat (35%) /Miljöpartiet/
5/ Invandring (26%) /Sverigedemokraterna/
6/ Landets ekonomi (26%) /Socialdemokraterna/
7/ Inflation (25%) /Socialdemokraterna & Moderaterna/
8/ Äldreomsorg (25%) /Socialdemokraterna/
9/ Energipolitik (24%) /Socialdemokraterna & Moderaterna/
10/ Integration (23%) /Sverigedemokraterna/
11/ Försvaret (22%) /Moderaterna/
12/ Din egen ekonomi (20%) /Moderaterna/

Intressant är alltså att Socialdemokraterna dominerar de två viktigaste frågorna. Och att Socialdemokraterna dominerar de ”mjuka” frågorna. Moderaterna är ensamma om Lag och ordning och Försvaret som båda inte ligger i topp. Sverigedemokraterna har totalt misslyckats med att bredda sin politik. Det handlar om invandring och integration. Inget annat! Och det är frågor som inte anses viktigast av andra än just sverigedemokrater.

Vi kan också notera att just Miljö och Klimat domineras av Miljöpartiet. Frågan anses viktigast av många fler än Miljöpartiets väljare och frågan ligger högt. Även om jag tycker den borde ligga ännu högre…

Vi kan för övrigt notera att inget annat av de mindre partierna ligger i topp någonstans. Liberalernas skolpolitik är tydligen inte så populär.

Hur som helst så får Ulf Kristersson trösta sig med att Näringslivet har störst förtroende för honom. 69% av företagens ledare har stort förtroende för Ulf Kristersson, även om det är en nedgång sedan toppnoteringen i juni 2021 på 75%. Faktum är att på andra plats kommer Magdalena Andersson med 49%. En nedgång från toppnoteringen 56% i mars 2022. Å andra sidan låg siffran på 18% i november 2019. Undersökningens stora förlorare hittar vi på tredje plats. Ebba Busch med 37%. Det är en i princip konstant nedgång sedan toppnoteringen i juni i 2019 då 68% av näringslivsledarna hade stort förtroende för henne.

Jimmie Åkesson på delad fjärde plats får 32%. Var tredje näringslivsledare har alltså stort förtroende för Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson. En siffra som ligger ganska stilla under hela tiden som redovisas. Med en tillfällig topp i november 2019 på 43%. Johan Pehrsons delade fjärde plats på 32% är ett rejält ras från 46% i juni 2022. Men å andra sidan har liberalernas tidigare ledare legat runt 20% tidigare. Att näringslivsledarna har dåligt förtroende för vänsterpartister, miljöpartister och centerpartister är kanske inte oväntat. Annie Lööf låg dock omkring 30% en gång i tiden.

Skulle vara intressant att se motsvarande undersökning bland fackliga ledare…

Läs:
Kantar Public: Centerpartiet tappar förtroende i klimatfrågan. – SVT
Di-barometern: Lyft för Kristersson – Busch tappar mest. – Dagens Industri

Annus horribilis

» Gott Nytt Bättre År

Annus horribilis är en latinsk fras som betyder ”Hemskt år”. Det tvingas vi väl medge att 2020 har varit, ett hemskt år. Corona och Covid-19 har lagt en tung svart slöja över alla aktiviteter under året. Det har inte blivit bättre av att vi fått nya bevis för att klimatproblemet är ett äkta problem. Året har varit rekordvarmt. Även om vädret varierar så kan vi se en tydlig trend. Vi håller på att förstöra vårt klot!

Men vi ska också erkänna att det finns positiva inslag. Coronapandemin har pekat på stora problem i samhället. Än så länge verkar det finnas en vilja att göra något åt många av grundproblemen så att vi inte ska drabbas lika illa nästa gång. Vi har lärt oss att det måste finnas beredskapslager av olika saker. Mycket kan hända som stoppar leveranser. Vi måste helt enkelt ha en beredskap.

Vi har lärt oss att det måste finnas personal på äldreboenden. Det är dags att uppvärdera jobbet och öka bemanningen. Det är dags att se till att det finns fast personal som kan jobba med kontinuitet. Vi har sett att boenden med få fasta anställda men många timvikarier har drabbats värre än andra. Det har också visat sig att det är just privatiserade boenden som tillhört den kategorin. Kan vi hoppas att Marknadstänkandet slängs på sophögen och Servicetänkandet tar över?

Vi har också fått se en kraftig ökning av experter på olika områden. Experter som vet exakt vilka fel som gjorts och som vet precis vad som skulle ha gjorts istället. Tyvärr har de flesta inte sagt detta förrän i efterhand. Men det är så med självutnämnda experter. Dom vet alltid bäst – efteråt!

Jag tillhör själv denna grupp. För visst har det begåtts fel i Coronahanteringen? Jag tycker att vi i alldeles för stor utsträckning har tagit hänsyn till Marknaden istället för att rädda liv och stoppa spridning. Så fort viruset blev känt och började spridas runt om i världen skulle vi satt stopp för utlandsresande. Stängt gränsen! Endast de med speciellt tillstånd skulle fått passera den svenska gränsen. Jimmie Åkessons beryktade resa till Turkiet när spridningen började ta fart skulle naturligtvis aldrig ha tillåtits. Att just nu tillåta att man åker på utlandssemester till Spanien är ju faktiskt rent horribelt. Sedan kvittar det om det handlar om Dan Eliasson eller Sven Svensson med familj.

Att man inte satte stopp för alkoholservering på restauranger omedelbums förstår jag inte. Att hatta med att långt om länge sätta stopp klockan 22.00 och nu 20.00 handlar om att Marknaden måste få leva. Inte om att rädda liv. Vi vet alla att där alkoholen går in går omdömet och vettet ut. Kanske skulle Systembolaget ha stängts ner totalt omedelbart. Men så långt vågade man inte gå. Om det är någonstans jag sett långa köer utanför affären så är det just Systembolaget! Kanske skulle vi då sluppit få se Ebba Busch festa på en blöt fest med sina influencervänner.

Man har helt enkelt varit för rädda om Marknaden och Företagandet. Men vad är värst? Döda människor eller konkurser? Det har pumpats ut miljarder (senast jag såg en siffra så var det 350 miljarder) för att rädda företag och arbeten. 350 miljarder, det är 5 års svensk försvarsbudget! Vi har inte haft råd med ordentligt med pengar till sjukvård, till åldringsvård, till skolan osv. Men plötsligt fanns det 350 miljarder att plocka fram. Och Näringslivet och dess lobbygrupper är inte nöjda med de summor som pumpats ut. Dom vill ha ännu mer! Som jag sagt tidigare, är det någon som tror att vi får höra mindre gnäll om för höga skatter när Coronakrisen är över? Tror ni att Näringslivets organisationer kommer att gå ut med ett gemensamt uttalande som säger att dom nu har insett vikten av att betala in skatter så att samhället har resurser när det behövs?

Visst är det mycket lättare att i efterhand veta vad som skulle gjorts?

Tänk på att stava Annus horribilis rätt så att det inte blir Anus horribilis!

Låt oss för nästa år hoppas på ett Annus mirabilis istället.

GOTT NYTT ÅR

Kravmaskiner i Bidragssamhället

Jag tänkte fortsätta lite på samma tema som i går. Dvs ett näringsliv som nu kräver att skattebetalarna ska rädda dom från Coronakrisen. Ett näringsliv som för bara ett halvår sedan förtvivlat kämpade för att Staten inte skulle lägga sig i deras affärer. Ett näringsliv som lade ner stora resurser på att lobba för att dom inte skulle behöva bidra med skattepengar till samhället. Ett näringsliv som varit frikostiga med att dela ut sitt överskott till aktieägarna istället för att samla reservkapital i ladorna. Som frikostigt delat ut bonusar till ledningen hellre än att höja lönerna till sina anställda. I dag passar det att be skattebetalarna om hjälp med pengar. Det bistånd som redan utlovats räcker inte på långa vägar tycker dom.

Ekonomerna har rekommenderat vanliga svenskar att dom borde sparat ihop en buffert som motsvarar ett par månaders utgifter. Allt för att vi ska klara oss om pengarna plötsligt uteblir några månader. Samma råd har helt uppenbart inte framförts till svenska företag. Många företag har uppenbarligen ingen buffert som klarar dom under några månader utan inkomster. Man har istället satsat på att öka ägarnas och ledningens förmögenheter. Sverige har under senare år sett en enorm ökning av förmögenhetsklyftorna där de som redan hade har kunnat utöka sin förmögenhet med rekordfart. Samtidigt som skattesystemet gynnat just dessa grupper på vanliga arbetares bekostnad. Inkomster på arbete har beskattats högre än stora arbetsfria inkomster från kapital.

Men nu ska alltså alla vi skattebetalare rädda företagen. I Dagens Industri skriver 15 ledamöter i Svenskt Näringslivs verksamhetsstyrelse och beklagar sig över att ”Regeringen gör för lite”. En av de 15 är Sveriges dyraste minister någonsin, den gamla centerledaren och Näringsministern Maud Olofsson. Jag har inte sett något tidigare debattinlägg från samma 15 ledamöter i Svenskt Näringslivs verksamhetsstyrelse som krävt en starkare Stat med mer muskler. Jag såg förresten att Maud Olofsson ställde upp för några dagar sedan i TV och lät sig intervjuas. Det var mer än vad Konstitutionsutskottet lyckades med när dom ville prata med henne om Vattenfalls affärer och skapandet av Postnord. Då vägrade hon att komma!

I en annan debattartikel gläds Carina Centrén som är regionchef för Svenskt Näringsliv Skåne över att de svenska statsfinanserna är i så gott skick. Nu kan man verkligen strö pengar över Näringslivet tycker hon. Jag har inte tidigare sett någon debattartikel från Carina Centrén där hon krävt att Staten ska ta in mer skattepengar så att de svenska statsfinanserna blir bättre. Inga av dessa företrädare för Svenskt Näringsliv framför några krav på företagen att behålla kapital i företagen istället för att betala ut utdelningar till aktieägarna eller bonusar till företagsledningarna. Nä, det är bara krav på att skattebetalarna ska ge bidrag utan motkrav. En rejäl utökning av Bidragssamhället.

Sedan kan man hitta inlägg i Coronaspåren som främst kan avfärdas som komiska. Kajsa Dovstad krävde nyligen: ”Dra in föräldraledigheten för vårdens lattemammor”! Lattemammorna kan fortsätta lalla runt. Om inte på caféer, så hemma; baka bullar och mysa framför tv:n skriver Kajsa Dovstad och tycker att den svenska Föräldraförsäkringen är på tok för generös. Mammorna går där hemma och lallar runt och njuter av ledigheten istället för att jobba. Vilket ju är direkt stötande. Det var Kajsa Dovstad som för en tid sedan fick ett ”Jimmie moment” när hon upptäckte vad invandraraffärerna sålde för konstigheter istället för köttbullar. Jag såg också att hon undrade varför särbehandlas samer positivt i Sverige? Uppriktigt sagt så tror jag inte att jag tar Kajsa Dovstads synpunkter på allvar.

Det ska påpekas att problemet och diskussionen är inte speciellt svenska. Jag ser att Richard Branson pantsätter sin paradisö i Västindien i ett försök att rädda sitt flygbolag Virgin. Jag kom ju i kontakt med Richard Branson och Virgin långt innan han skapade ett flygbolag. Ursprungligen var det ju Virgin Records och jag har gott om härliga LP-plattor med skönt reggaegung i mina samlingar som är utgivna av Virgin Records. Men sedan har förmögenheten vuxit, Richard Branson har blivit Sir Richard Branson och nu har han alltså problem med sina flygbolag. Han är uppenbart kritisk till att skattebetalarna inte vill hjälpa honom att rädda sina flygbolag. Men som någon påpekade, han har inte betalt några skatter de senaste 14 åren eftersom han skrivit sig på sin paradisö i skatteparadiset brittiska Jungfruöarna. Men som sagt, när problemen dyker upp så ska ju vi andra hjälpa till. Även om man själv inte velat betala in något tidigare.

Jag vill återigen påpeka att vi alla skattebetalare är tvungna att stötta upp företag och näringsidkare som får stora problem pga Coronaviruset och dess härjningar. Vi måste ALLA ställa upp för att rädda arbetstillfällen, för att rädda samhällsservice och för att rädda vår framtid. Men det innebär att just ALLA måste ställa upp. I Sverige har samhället stängts ner mycket mindre än i många andra länder. Det innebär att många näringsidkare faktiskt bör kunna överleva bättre än i många andra länder. Men, det är många som fått problem, stora problem. Och det är samhällets uppgift att se till att det går att fungera även efter Coronavirusets härjningar. Men vi vill inte höra gnäll från de som får stöd när samhället vill ha tillbaka.

Att läsa:
Regeringen gör för lite. – Svenskt Näringsliv i Dagens Industri
Två saker behöver ske för att bromsa det fall som många företag nu upplever. – Svenskt Näringsliv Skåne i Helsingborgs Dagblad
Pantsätter paradisö för att rädda flygbolag. – Privata Affärer
Dra in föräldraledigheten för vårdens lattemammor. – Kajsa Dovstad i Expressen
Alla vårdföretag blir statliga med V-politik. – Tobias Nässén (M) i Svenska Dagbladet
Det är inte alls absurt att kräva buffert av svenska företag. – Dagens ETC

Brist på moral

Bankskandalerna står som spön i backen. Att läsa tidningarna i dag handlar om att matas med nya skandaler hela tiden. Skandaler som visar hur möjligheten att tjäna en hacka eller hjälpa några kunder att slippa betala skatt, gömma undan pengar eller lura skattebetalarna på pengar på annat sätt är mycket viktigare än moral. Jag roade mig under eftermiddagen med att bläddra igenom Svenska Dagbladets Näringslivssida på nätet och hittade snabbt just nu följande rubriker.

SEB och Nordea granskas i dansk cum-ex-härva.

SEB indraget i enorm skattesvindel.

Bostadsköpares pengar hos krisbolagen saknar skydd.

Kritiserad fondjätte lägger ner verksamhet.

Smällen efter härvan – nära fyra miljarder.

Swedbanks chef: ”Hur fan kunde det här hända?”

Skandaler skakar Nordnet: Därför fick Dinkelspiel nog.

Det här var skörden av en mycket snabb genombläddring. Det finns säkert mer. Hur mår anställda på Sveriges banker eller i finansvärlden? Känner dom skam? Är dom upprörda? Bryr dom sig inte? Eller känner dom stolthet?

I den första artikeln ser jag ett citat från Danmarks skatteminister, Karsten Lauritzen: – ”Jag är inte övertygad om att bankerna lever upp till sitt sociala ansvar”. Detta måste vara en av årets största underdrifter. Finns det verkligen i dag kvar någon som tror att det finns någon form av moral kvar i bankernas ledningar? Så låt oss fortsätta med ett par andra citat som jag publicerat tidigare. Citat som visar vilken syn på det här som frodas i de här kretsarna.

Först Nordeas Björn Wahlroos klassiska: – ”Nu kommer jag nog att stöta mig med vissa men omkring 80 procent av människorna är idioter, åtminstone när det handlar om pengar. Finanssektorn handlar om att flytta pengar från de 80 procenten som saknar idéer till de 20 procent som har det”. Detta säger en hel del om hur man tänker bland finansvärldens slipsnissar. Vi som är ärliga och inte fifflar och smiter undan är idioter. Vad det är för idéer som de idérika kommer med har ingen betydelse. Bara dom genererar mer pengar till banken och deras storkunder så kvittar det om det handlar om fiffel, skattesmitande eller att tvätta svarta pengar vita.

Eller varför inte det här citatet: – ”Från skyskrapan kunde de titta ner på hur folk på gatan gick till jobbet. De ser pyttesmå ut. Man tittar ner på de människor som betalar skatt, de skattepengar som man stjäl. Vi tänkte att vi var genier och de var idioter.” Det är sagt av ett av kronvittnena i en av de senast avslöjade skandalerna. Det visar på exakt samma människosyn. Kreativiteten att fiffla och stjäla är mer värd än moral. De stora massorna av småkunder är idioter som inte fifflar.

Det är uppenbart att bankerna är befolkade av fartblinda slipsnissar utan moral. Spärra in dom! Det är bland andra tjyvar och kriminella dom hör hemma.

Taxi-Uffe trampar i klaveret

Moderatledaren Ulf Kristersson har i sitt första jultal gett en rejäl åthutning till stora delar av det svenska näringslivet. I sitt tal poängterade nämligen Ulf Kristersson att ”I Sverige talar man svenska” – Punkt! Ett stort antal svenska företag har nämligen infört engelska som sitt officiella inbördes språk. Detta gäller t.ex. företag som AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, H&M, IKEA, Skype, Spotify, Volvo Group, Sandvik, ABB och Scania. Den här åthutningen mot det svenska näringslivet kommer bara dagen efter att Ulf Kristerssons Moderaterna ställt sig på de Rödgrönas och de fackliga organisationernas sida mot arbetsgivarsidan och höjt stupstocksåldern i pensionen till 69 år. Det svenska näringslivet vill ha kvar rätten att sparka anställda när dom fyller 67. Man vill bara ha kvar speciellt utvalda efter det. En massa andra gamla gubbar och gummor vill man helst kunna göra sig av med eftersom det finns risk att dom står för kunskaper och erfarenheter som de nya unga karriärmänniskorna tycker annorlunda om. Dessutom finns det ju risk att dom inte orkar med i dagens höga tempot. Men Moderaterna har alltså gått med på att höja åldern till 69 år. Till det svenska näringslivets stora förtret.

Det är bra att Ulf Kristersson vågar stå upp mot Näringslivet.

Eller också kanske uttalandet om att ”I Sverige talar man svenska” är en pik till partikamraten Peter Danielsson i Helsingborg. Han är ju Moderaternas starka man i det moderatstyrda Helsingborg. Jag kom och tänka på den förklaringen när jag under eftermiddagen passerade förbi det nya skrytbygget i Helsingborgs centrum. På den gamla Ångfärjetomten håller man ju nu på att bygga ett nytt glas- och betongkomplex mitt på den mest attraktiva tomten i centrum. Under namnet Sea U ska här byggas konferenscentrum, hotell och lyxlägenheter. Namnet Sea U har väl inte direkt blivit någon succé i Helsingborg. Hela byggarbetsplatsen är inringad av banderoller med reklamslogans för det fina bygget. Minst hälften av dessa är på engelska! Så bara fortsätt Ulf Kristersson. Kräv att ”I Sverige talar man svenska”. Inga löjliga reklamslogans på engelska eller korkade engelskklingande namn på projekt. Ta ett snack med Peter Danielsson.

Det är bra att Ulf Kristersson vågar stå upp mot sina egna partikamrater.

Fast det där med att kräva att vi pratar svenska i Sverige handlar om mycket dålig tajming. Hans krav på att ”I Sverige talar man svenska” kommer exakt samtidigt som det diskuteras hot och trakasserier mot Sveriges judar. Vad Ulf Kristersson nämligen inte tänker på är att Sverige har flera officiella språk, inte bara svenska. I Sverige har nämligen även jiddisch, finska, meänkieli, samiska och romani en officiell prägel. Du har helt enkelt rätt att använda dessa språk i Sverige. Det var verkligen dålig tajming av Ulf Kristersson att så tydligt helt plötsligt ge sig på dessa minoritetsspråk med sitt krav på att ”I Sverige talar man svenska”. Även om kravet troligtvis främst var riktat mot en tendens inom Näringslivet att göra engelska till officiellt språk och dagens reklamspråk.

Det vore bra om Ulf Kristersson tänkte efter en extra gång.

För det kan väl inte vara så att Ulf Kristerssons krav på att ”I Sverige talar man svenska” är en del av kampen med Sverigedumokraterna om de rasistiska och invandrarkritiska rösterna? Det kan vi väl ändå inte tro om honom?

Vi är alla lika – fast en del lite mer

Som en fortsättning på f.d. finansminister Anders Borgs lilla ”Black-out” så kan vi konstatera att det uppenbarligen går ganska hett till på festerna som de fina gubbarna och tanterna inom ”Näringslivet” arrangerar. Flera av ”vännerna” som beklagat vad som hänt har ju hävdat att: ”Vi har väl alla…”! Om det nu hör till vanligheten att man super sig full och uppträder direkt kriminellt på dom här festerna så tycker jag faktiskt att polisen borde skicka ut en patrull och ta lite blodprov på deltagarna. Där verkar gå hetare till än på en rejäl musikfest! Du har trampat i klaveret Anders Borg. Det är bara att ta konsekvenserna av detta. Hade Stefan Löfven avslöjats med ett sådant klavertramp hade vi fått en ny statsminister ganska snabbt. Jag är också övertygad om att ifall Anders Borg hade trampat i den här dyngan medan han var Finansminister hade vi fått en ny Finansminister. Ingen politiker hade kunnat fortsätta efter ett sån’t här klavertramp. Förutom sverigedumokrater förstås. För dom gäller andra regler. Uppenbarligen gäller också andra regler inom det privata näringslivet! Vi är alla lika – fast en del lite mer.

Den brasilianska fotbollsspelaren Neymar da Silva Santos Júnior tyckte tydligen att det var dags för nya utmaningar. Efter fyra år i den spanska fotbollsklubben FC Barcelona var det dags att byta klubb till den ”franska” klubben Paris Saint-Germain. Att han får några miljarder kronor har ingen som helst betydelse för klubbytet! I varje fall hävdar han det. – ”Pengarna har ingen betydelse”! Själv får jag svårt för att hålla mig från skratt. Det här är en marknad där prostituerade idrottsproffs säljer sig till högstbjudande. För slantar som är helt orimliga. Pengar som kommer från mer eller mindre suspekta källor i t.ex. Ryssland eller olika arabiska stater. Att påstå att pengarna inte har någon betydelse är en lögn som det stinker om. Vi är alla lika – fast en del lite mer.

Och apropå det här med att vi alla är lika – så är ju faktiskt en liten grupp ännu lite mer. Jag såg för några dagar sedan en liten notis som berättade att när Kungaparet besökte Kronobergs län i samband med Nationaldagen så kostade lunchen 70.000 kronor. Hade dom bjudit in alla i länet till lunchen? Men det visar sig att det ”bara” var 70 personer inbjudna. Det vill säga lunchen kostade 1.000 kronor per person. Det får man många luncher för. Fast det är klart, av artikeln framgår att 20.000 av kostnaden avser alkoholen. Dvs var och en av de närvarande åt lunch för drygt 700 kronor och drack sprit för nästan 300 kronor. Till lunch alltså! Tur inte Anders Borg var där… Själv tycker jag att rövslickandet går för långt.

Gå med i Republikanska Föreningen. Detta kostar bara 200 kronor till plusgiro 114 96 91-6.

Statschefer bör tillsättas genom lag,

inte samlag

Om moral

I ett debattinlägg hos Svenska Dagbladet berättade i går Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson under rubriken: ”Fler med hög inkomst ska betala statlig skatt”, att man kommit överens med den Rödgröna regeringen om en del reformer inom skatteområdet. Bland annat att gränsen för att betala statlig skatt inte höjs fullt ut. Som resultat får fler med lite högre inkomster bidra med statlig skatt. Överenskommelsen innebär också att den straffbeskattning som de med Sjukersättning och aktivitetsersättning tvingas betala genom Jobbskatteavdraget nu ska minskas.

Nu tog det fyr utav helv-te på en del håll. Att de som tjänar mer också ska betala mer i skatt och de som tjänar mindre får betala mindre i skatt är naturligtvis grymt orättvist. Veckans Affärer berättade för de som var intresserade vilka som skulle få höjd skatt. Av någon underlig anledning brydde man sig dock inte om vilka det var som skulle få sänkt skatt. Men dom tillhör troligtvis knappt tidningens läsekrets så det må vara förlåtet.

I Svenska Dagbladet konstaterar ledarskribenten Maria Ludvigsson att: ”Skatt handlar om makt”. Även hon koncentrerar sig på höjningar och glömmer sänkningar. Även här beror detta troligtvis på liknande motiv. Sjuka och handikappade människor räknas helt inte! Dom är ju bara till besvär. Vi kan utan problem konstatera att Maria Ludvigssons syn på skatt är att det är en konfiskation av medborgarnas pengar. Skatt är stöld, var det väl MUF som någon gång körde som kampanj. Högerborgerliga politiker och debattörer har inte förstått att beskattning är ett sätt att finansiera gemensamma kostnader, och har varit så i många århundraden. Sedan långt innan socialism och annat otyg uppfunnits. Det rör allt från militär, polis och kungahus till vägar, sjukvård, utbildning och andra gemensamma kostnader som på något sätt ska betalas. Betalningen av dessa skatter bör sedan ske efter bärkraft, tycker jag. Det innebär att den som har gott om slantar står för en större andel av de gemensamma kostnaderna än den som har mindre gott om slantar. Men, detta är ett resonemang som inte accepteras till höger. Här accepterar man inte att skatterna är progressiva – skatt efter bärkraft. Istället vill man istället bestraffa de som inte kan bidra av olika skäl, som sjukdom, handikapp, ålderdom eller arbetslöshet. Se t.ex. Jobbskatteavdraget som ju är ett sätt att just straffbeskatta den som till exempel kanske fötts med ett handikapp, blivit sjuk, blivit gammal eller förlorat sitt jobb.

Något som leder mig in på partipolitik. I går läste jag en undersökning bland höjdare inom näringslivet som visade att dom var mycket splittrade inför AKB:s helomvändning av moderaternas förhållande till sverigedumokraterna. Undersökningen visade att ungefär en tredjedel av höjdarna tycker att AKB:s val att helst vända sig till Jimmie Åkesson är det rätta. Men lika många tycker att Moderaterna istället borde vända sig mot Stefan Löfven och Socialdemokraterna för att få ihop ett fungerande styre. Den resterande tredjedelen vet inte vilket som är bäst. En annan undersökning bland näringslivstopparna som Dagens Industri gjort visar att nissarna har störst förtroende för Annie Lööf, ett förtroende som dessutom ökar. Anna Kinberg Batra kommer dock tvåa, men tappar stort i förtroende. Hon klår dock fortfarande i varje fall Jimmie Åkesson. Intressant att notera är att fler näringslivshöjdare har stort förtroende för Jimmie Åkesson än för Stefan Löfven. Ett förhållande som nog säger en hel del i sin förlängning.

Slutligen kan vi notera att vår svenska storbank Nordea återigen avslöjats med byxorna nere. Nu är det en utredning som visar att bland annat Nordea mycket villigt hjälpt till med att tvätta rent svarta pengar från korrumperade ryska skurkar. För varje nytt avslöjande av Nordeas totala brist på moral skäms jag ännu mer över att jag fortfarande är Nordea-kund. Att den här typen av agerande från den svenska storbanken regelbundet avslöjas förklaras nog av den syn på kunderna som bankens ordförande Björn Wahlroos har:

– ”Nu kommer jag nog att stöta mig med vissa men omkring 80 procent av människorna är idioter, åtminstone när det handlar om pengar. Finanssektorn handlar om att flytta pengar från de 80 procenten som saknar idéer till de 20 procent som har det.”

Det är väl så ungefär Nordea fungerar. Hjälp skurkarna med idéerna och med gott om pengar och strunta i dom andra dumma småkunderna som ju bara är idioter. Dom är egentligen bara till besvär. Jag får göra allvar av att byta bank. Jag skäms över att vara Nordea-kund! Men vilken bank ska man välja?

För övrigt hörde jag precis moderata partisekreteraren Tomas Tobé i TV prata om flera poliser, höjda polislöner och strängare straff. Själv håller jag med om att det borde vara strängare straff för missbruk av offentliga medel. Eller vad säger du om det Tomas Tobé? Du verkar uppenbarligen lyckas smita undan något ansvar för ditt fiffel. Jag väntar på att Tomas Tobé berättar hur sänkta skatter och höjda utgifter löses på ett bättre sätt än sedvanlig moderat lösning – ökade skulder?

Investeringar

Jag såg lite spännande siffror i ett nyhetsbrev om nordiska affärer. Det berättas om nysatsningar på teknikinvesteringar i de nordiska länderna (inklusive Baltikum). När man lyssnar på våra borgerliga oppositionspolitiker och företrädare för det svenska näringslivet får man lätt intrycket att läget är katastrofalt. Alla är pessimister och den svenska ekonomin kommer att sakta dö om inget radikalt händer – regeringen byts ut till exempel. Det vill säga de borgerliga partierna måste få komma till makten och föra en näringslivsvänlig politik i motsats till den katastrofpolitik som dagens vänstergröna politiker för i vårt stolta land. När man lyssnar på Anna Kinberg Batra, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor så är ju allt nattsvart. Intresset för att investera bör ju säga en hel del om vad man tror om framtiden. Alltså är detta faktiskt spännande siffror. Det handlar alltså om nya teknikinvesteringar under årets 10 första månader.

Litauen 3,8 miljoner dollar
Lettland 4,0 miljoner dollar
Island 28,5 miljoner dollar
Estland 32,7 miljoner dollar
Norge 72,1 miljoner dollar
Danmark 81,9 miljoner dollar
Finland 177 miljoner dollar
Sverige 1.700 miljoner dollar

Vi kan alltså konstatera att det svenska näringslivet satsar mer än 4 gånger så mycket som det satsas totalt i alla de andra nordiska länderna + Baltikum. Kan det vara så att näringslivet i Sverige trots allt känner optimism? Siffror kan säga ganska mycket.

Sverigedumokraterna har sålt sig

Sedan läser vi hur Sverigedumokraterna sålt sig till det svenska näringslivet. SD:s politiker har med glädje och stolthet låtit sig bjudas på olika mutmiddagar och andra aktiviteter. Man har väl resonerat som så att det är lika bra att passa på medan man kan. Allt gratis är bra och om man måste byta åsikt ibland så kan det väl inte skada. Bara man får fortsätta hata utlänningar så kvittar väl andra åsikter. Dom är till salu.

Dagens citat

– ”Men på en punkt visar exemplet Cristina Stenbeck faktiskt att gubbarna har haft rätt hela tiden: Det är inte alltid näringslivets kvinnor är lika duktiga som männen. De är inte sällan minst dubbelt så bra.”

Skrivet av Svenska Dagbladets Andreas Cervenka med anledning av att Cristina Stenbeck deklarerat att hon drar sig tillbaka.